Patientsäkerhetslagen
Patientsäkerhetslagen
Patientsäkerhet innebär att du som patient inte ska utsättas för något som skadar eller riskerar att skada dig i vården. Enligt ungefärliga uppskattningar drabbas mellan 8 och 12 % av sjukhuspatienter i EU av någon händelse som leder till vårdskada.
Vanliga förekommande problem kan vara vårdrelaterande infektioner, fel som rör läkemedel och dosering, medicintekniska produkter, kirurgiska ingrepp och diagnoser samt utebliven behandling efter provresultat. Det är förståeligt mot den bakgrunden att man försöker maximera patientsäkerheten genom att använda sig av lag. Kvacksalverilagen byttes ut mot Patientsäkerhetslagen 1 januari 1999.
Patientsäkerhetslagen är viktig och healingutövare bör ha kännedom om följande:
Vårdgivare får ett tydligt ansvar att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador. Vårdgivarna får också en skyldighet att utreda händelser som lett till eller hade kunnat leda till vårdskada. Ansvaret för att pröva klagomål från patienter flyttas Hälso– och sjukvårdens ansvarnämnd (HSAN) till Socialstyrelsen. Legitimerade hälso– och sjukvårdspersonal som bedöms utgöra en fara för patientsäkerheten ska av vårdgivaren rapporteras av vårdgivaren till Socialstyrelsen. Möjligheterna att föreskriva prövotid och återkalla legitimation utvidgas. Vid beslut om treårig prövotid ska det fastställas en prövotidsplan för den legitimerande Patienter och närstående ska på olika sätt uppmuntras till att involvera sig i patientsäkerhetsarbetet. Om apotekspersonal har skäl att anta att en läkares eller tandläkares förskrivning av exempelvis narkotiska läkemedel står i strid med en vetenskap och beprövad erfarenhet ska detta anmälas till Socialstyrelsen.
Som en förlängning av lagen får inte en healingutövare behandla:
Barn under 8 år. Graviditet Kvinnor under förlossning Cancer Diabetes Epilepsi Anmälspliktiga sjukdomar, HIV o.s.v. Ge råd om behandling utan föregående personligundersökning. Legitimerad personal får inte behandla med komplementär-/ alternativmedicinsk behandling, vilket gör att ovannämnda kategorier inte kan få alternativmedicinsk behandling över huvud taget i Sverige.
”Så länge alternativbehandlingar inte är skadliga kan de ha ett uppenbart värde och vi har mycket att lära av alternativa behandlingsmetoder på psykologiska planet. Många patienter upplever att de får en ökad livskvalitet” [1].Boivie & Waldenström Källa: 1. Boivie, E., Waldenström, M. (2000): Medicinsk Vetenskap ,Karolinska Institutet